Om känslans makt i vår tid

Vi talar mer om hur vi känner än vad vi tycker. Känslan har fått
en upphöjd roll och möter oss överallt: i nyheternas rubriker, på
sociala medier, i managementretoriken och i politiken. Lever vi
känslornas tid?


Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.


För ett par decennier sedan kunde känslan ses som något som stod
i vägen för förnuftet. Idag är det snarare tvärtom. Vi ska lyssna
på våra och andras känslor och det ska kännas rätt. 
Starka känslor väcker intresse och premieras. Förutom att det
bidrar till spridning i sociala medier så blir känslorna nyheter.
Trumps och Vances utskällning av Zelenskyj i Vita huset,
intressegrupper som rasar mot den nya Snövitfilmen eller Måns
Zelmerlövs bitterhet och tårar efter att ha förlorat i Mello.
 
Varför har känslor blivit så viktiga och vad är det som drivit
fram det? Och vad betyder känslans uppvärdering för hur vi ser på
förnuftet? 


Redan Aristoteles talade om att man måste väcka känslor hos
åhörarna för att mobilisera dem till handling. Genom historien
har olika politiska rörelser vänt ilska och vrede till politisk
kamp, så som till exempel kvinnorörelsen och arbetarrörelsen.
Idag talar forskare om att det pågår en värdighetskamp med
identitetspolitiska förtecken som förs både av högerpopulister
och underordnade grupper i samhället.  
Spelar känslorna större roll i politiken idag och när kan
känslorna bli farliga? 


Medverkande: Fredrik Svenaeus, professor i
filosofi vid Södertörns högskola och Jens
Ljunggren, professor i historia vid Stockholms
universitet. 


Programledare: Cecilia Strömberg
Wallin 
Producent: Marie Liljedahl 


Veckans tips:


TV-serie
Adolescence - regi Philip Barantin (Netflix)


Bok:
National Symbols at the Olympic Games - Jorg Krieger