Johan Bergendorff om hur svårt det verkar vara att få världen att fimpa

Fler än en miljard röker fortfarande på jorden. Hälften kommer
att dö i förtid. Men nu slås spikar i kistan för tobaksindustrin,
med rökförbud i hela stadskärnor och tobaksfria generationer...


Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.


Det här är Radiokorrespondenterna, idag om världens farligaste
produkt som dödar 7 miljoner personer per år. Jag heter Johan
Bergendorff och är Sveriges radios globala
hälsokorrespondent.)

Jag sitter i studio sju i radiohuset i Stockholm. I början av
90-talet skulle ingen höjt på ögonbrynen om jag tänt en cigarett
här inne. Sen kom lagarna om rökfri arbetsmiljö och rökburarna
inrättades här på radion och lite varstans i Sverige. Rökrutorna
på skolgårdarna försvann 1994. 2005 blev det förbjudet att röka
inomhus på krogen. Numer får rökare stå utanför radiohusentrén
även i snålblåst intill en staty av radiolegenden Sven Jerring. I
sommar så ska rökning förbjudas på ytterligare en massa platser i
Sverige, som uteserveringen, lekplatser och tågperronger och det
gäller även e-cigaretter.

Samtidigt kan det tyckas märkligt att rökning över huvud taget är
tillåtet fortfarande? Ja menar vilken annan produkt som används
enligt tillverkarens instruktion dödar hälften av konsumenterna i
förtid? Runt 12 000 svenskar avlider på grund av rökning varje
år, det är fler än de som avlider av alkohol, trafikolyckor,
mord, suicid och narkotika tillsammans.

Jag har bjudit in en samtalsgäst till dagens program.
Margaretha Haglund som är tobakspolitisk expert
på tankesmedjan Tobaksfakta. Välkommen.

Du har jobbat på Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, varit
WHO-expert och jobbat mot tobaksrökning i flera decennier. Hur
svårt kan det vara att få stopp på nått så hälsovådligt?

– Ja man kan ju undrar varför det tar så väldigt lång tid när vi
vet så väl hur vi ska åtgärda det här, men det finns så väldigt
starka ekonomiska krafter som vill att vi ska fortsätta använda
de här produkterna. Sen tror jag att vi saknar tillräckligt
modiga politiker som sätter ned foten och säger att nu måste det
bli ett slut, säger Margaretha Haglund.


 


– Margaretha Haglund, är du nöjd med skärpningen av tobakslagen
som träder i kraft första juli i år?

– Det är ett bra steg, men jag tycker att det är viktigt att man
begränsar tobaksindustrins möjligheter att rekrytera nya
konsumenter. Varje år så rekryterar de närmare 16 000 barn som
sen fastnar många gånger i ett livslångt bruk av tobak och det
tycker jag är en förlust för varje barn som fastnar.

– Häng kvar Margaretha, för vi ska ge oss ut i världen en stund
nu. Det är fortfarande mer än en miljard människor på jorden som
röker, och när vi i rika länder inför alla de här åtgärderna för
att minska rökningen så ser sig Tobaksindustrin om efter nya
kunder i fattiga länder. För ett år sedan var jag i Indonesien
och det här är vad jag fann.

Bimo Satrio 11 år med en cigg i mungipan, klädd
i svarta jeans, blå jeansskjorta och keps bor i ett slumområde i
centrala Jakarta. Han säger att hela hans familj röker så ingen
bryr sig.


 


Bimo Satrio gillar smaken av det inhemska cigarettmärket Gudang
Garam, rökningen får honom att koppla av. Han är lite rädd för
att bli sjuk säger han, men när han försökte sluta så blev suget
för stort.


 


– Det är lätt att få tag på cigaretter säger Bimo Satrio, ingen
kioskägare har hittills vägrat sälja till honom. Fast han är
liten och spenslig och man egentligen ska vara 18 år för att få
köpa.


 


Det är många av eleverna som kommer hit och handlar bekräftar en
tobakshandlare jag besöker i ett stånd intill en högstadieskola.


 


41 procent av indonesiska pojkar mellan 13-15 röker, men än så
länge bara 3,5 procent av flickorna. I Sverige ligger motsvarande
siffra på 10 procent både bland killar och tjejer. För
indonesiska killar är ciggen en del av vuxenblivandet. Nästan sex
av tio män röker i landet, en av de högsta siffrorna i världen.


 


För några år sedan blev en video på ett kedjerökande småbarn från
Sumatra viral.


 


2-åriga Aldi Rizal rökte 40 cigaretter om dan, men när han var
fem år fick han terapi av en barnpsykolog och är nu rökfri.
Indonesiska myndigheter lovade då krafttag för att rädda andra
barn, men inget hände. Antalet mellan- och högstadieelever som
röker har fördubblats de senaste 20 åren och tredubblats bland
lågstadie- och dagisbarnen berättar Lisda
Sundari på Lentera Anak som är en organisation mot
rökning.


 


Tobaksindustrin kan göra nästan vad som helst här i landet,
förklarar Lisda Sundari. Cigaretter säljs styckvis för 50 öre,
det har många barn råd med och överallt finns affischer som visar
hur cool och framgångsrik man blir om man röker. Men invänder
jag, de stora tobaksjättarna med British American tobacco och
Philip Morris i spetsen som köpt upp lokala bolag, de säger ju
att de inte riktar sig till barn.


 


– Det är inte sant, hävdar Lisda Sundari. Tobaksbolagen sponsrar
skolor och sportevenemang och musikfestivaler för unga där
gratiscigaretter delas ut till minderåriga.


 


Indonesien är ett Disneyland för tobaksindustrin enligt 
rapporter. De har extremt stort inflytande över indonesiska
politiker vilket gjort att landet är ett av få i världen som inte
skrivit på WHOs tobakskonvention där alla effektiva åtgärder
listas som bör införas för att på sikt stoppa rökning globalt.


 


Hittills har tobakskonventionen fått 55 miljoner personer att
sluta röka, men en granskning av nyhetsbyrån Reuters visar
industrin bedriver en omfattande hemlig lobbykampanj för att få
svaga länder som Indonesien att inte följa efter. Andra läckta
dokument har slagit fast att bolagen känt till i åtminstone 50 år
att deras produkter ger kunderna hjärt- och lungsjukdomar och
cancer, men att de gjort sitt yttersta för att så tvivel om
detta.


 


Allra viktigast för att få folk att fimpa är att höja kostnaden
kraftigt på cigarettpaketen. Indonesien har ett av de lägsta
prisen i världen.


 


Tobak är en extrem förlustaffär för staten, säger Lisda Sundari.
Indonesiska hälsodepartementet har räknat ut att rökningen kostar
samhällsekonomin 300 miljarder kronor om året i ökade
vårdkostnader och förtidiga dödsfall, det motsvarar en fjärdedel
av hela statsbudgeten och det är fyra gånger mer än man drar in
på tobaksskatten.


 


Indonesiska politiker vill inte heller prata om de tusentals barn
som blir nikotinförgiftade av att plocka bladen på sina
föräldrars och grannars fält. Ytterligare ett sätt som
tobaksindustrin bidrar till barns ohälsa.


 


– Jag brukar hjälpa mina föräldrar att plocka och vika
tobaksbladen när det är skörd, berättar 14 åriga
Hayati, och då får jag ofta huvudvärk.


 


– Hayati blir illamående av tobaken när hon jobbar med skörden,
bekräftar hennes pappa Sunar, och då brukar jag att be henne att
vila lite. Jag har inte råd att anställa vuxna tyvärr.


 


Familjen bor i en liten by på ön Madura nordost om Java. Human
Rights Watch intervjuade 132 barn till indonesiska tobaksbönder
2016 och konstaterade i en rapport att hälften hade tydliga
tecken på nikotinförgiftning som också kan ge kräkningar, yrsel,
kramp, diarré eller oregelbunden hjärtrytm.


 


Svett och fukt på bladen gör att nikotinet tränger in via huden
in i blodet och ger samma nivåer som om man rökt många cigaretter
(green tobacco sickness).


 


Industrin har lovat ta med frågan i sitt hållbara tobaksprogram,
men bolagen har fortfarande inte full koll på om tobaken som de
köper upp via mellanhänder plockats av barn som dessutom hanterar
farliga bekämpningsmedel utan skyddsutrustning, enligt
Människorättsorganisationen.


 


– Det finns 4 miljoner tobaksbönder i Indonesien och de flesta
har barn som hjälper till vid skörden, påpekar Esti
Wahyuni som är undersökande journalist och gjorde
research för rapporten om de tobaksförgiftade barnen. 


 


Vilka långtidseffekter nikotin- och
bekämpningsmedelsförgiftningen har på barnen har ingen undersökt,
men att nikotin påverkar unga hjärnor negativt är väl känt och
människorättsorganisationen varnar för ökad risk för lungproblem,
cancer, depression, nervskador och fertilitetsproblem.


 


Cigaretter som säljs i Sverige kan mycket väl ha gjorts på tobak
som plockats av nikotinförgiftade barn i Indonesien, eller i
Kazakstan, Malawi, Tanzania, Zimbawe, Brasilien, Bangladesh eller
USA som har samma problem enligt flera rapporter. Störst på
svenska cigarettmarknaden är JTI Sweden. Bolaget uppger att man
köper en mindre andel tobaksblad från Indonesien via externa
leverantörer och att avtalsvillkor säkrar att inga barn plockat
tobaken.


 


Men enligt den tyska organisationen Unfairtobacco som följer
tobakshandelns avtryck på människor och miljö globalt.


 


– Det är troligt att nikotinförgiftade barnarbetare plockat
tobaken till bolagets svensksålda cigaretter, säger Sonja von
Eichborn på Unfairtobacco.




När tobaksindustrin förlorar kunder i rika länder så går man nu
in stort i e-cigarettbranchen för att fortsätta tillfredställa
nikotinisternas sug och skapa nya. Så här lät det när jag besökte
USA härom året.

Klockan är 11 på förmiddagen. District Vape har precis öppnat.
Ett enda rum med betongväggar målade i mörkrött, nakna glödlampor
och träbjälkar i taket. Ett skyltfönster mot gatan, en glasdisk
och glashyllor fulllproppade med små parfymliknande glasflaskor
med nikotinvätskor i alla smaker.


 


Jag är enda kunden ännu så 22-åriga Wesley Soto
tar sig tid att berätta hur allt började för honom. Wesley var 13
år när han började att tjuvröka och snart var han uppe i ett
paket om dagen, mentolcigaretter, samma som hans pappa rökte så
ingen märkte något hemma förrän polisen tog honom på bar gärning
i 16-års åldern som minderårig rökare. Samma år som pappan dog av
lungcancer fick även farföräldrarna rökrelaterad cancer.


 


Wesley Soto försökte sluta men var fast i sitt nikotinberoende.
Han testade en av de första e-cigaretterna på marknaden, men den
var för svag så det gav inget. Det var inte förrän han prövade en
en rebuildable dripping atomicer, en elektronisk rökapparat där
man själv droppar nikotinvätska på bomullstussar intill en
glödtråd som han fick samma starka nikotinkick som av att röka
och därför kunde sluta med cigaretter. En nikotinhaltig vätska
blandad med propylenglykol och glycerin värms upp av ett batteri
så att en ånga bildas som man sedan kan dra ned i lungorna.


 


På Kaliforniens universitet i San Francisco, söker jag upp
medicinprofessor Stanton Glantz. Han är mycket
skeptisk till e-cigaretter som de stora tobaksbolagen nu satsar
massivt på globalt med omfattande reklam riktad mot unga. Ännu
finns inte några stora vetenskapliga långtidsstudier kring
e-cigarettrökningens effekter. I flera undersökningar har ångan
visat sig innehålla samma sorts cancerframkallande och
hjärtpåverkande ämnen och tungmetaller samt lungirriterande
partiklar som cigarettrök. Men oftast i betydligt lägre doser.


 


Stanton Glantz bild är de inte är lika cancerframkallande som
traditionella cigaretter, men skadar lungorna och
hjärt-kärlsystemet nästan lika mycket. Men det finns lika
välmeriterade forskare i ett annat läger.


 


Professor David Abrams på Schroeder institutet i
Washington och Johns Hopkins Bloomberg School of Public Health
hoppas att e-cigaretter är det gyllene ägg som stoppar
tobakscigaretter för alltid. Något som äntligen kan erbjuda
snabba nikotinkickar och bolmande, men utan tjära och tusentals
gifter från bränd tobak som dödar varannan rökare i förtid.


 


David Abrams är kollega till Stanton Glantz, och förut stred de
tillsammans mot tobaksrökning. Nu är de nästan ovänner och tolkar
alla studier olika.


 


David Abrams anser att det här bråket bara gynnar
tobaksindustrin, som kan spela på osäkerheten och få kunder att
röka båda cigaretter och e-cigaretter samtidigt. Det viktigaste
är att få bort de livsfarliga cigaretterna, tycker Abrams.



Sist här en amerikansk TV-reklam för e-cigaretter. Tobaksreklam
på TV förbjöds redan 1971, men nu är nikotinprodukterna tillbaka
i rutan och lockar unga tittare. En och en halv miljon ungdomar
började röka e-cigaretter i USA förra året. Det är en explosion
säger amerikanska hälsomyndigheten CCD oroat.

Margaretha Haglund från tankesmedjan Tobaksfakta, gäst här i
radiokorrespondenterna, hur ser det ut i Sverige är det samma
e-ciggexplosion här?

– Ja bland ungdomar. De testar, och ungefär en tredjedel som går
i nian har provat e-cigaretter och hälften i årskurs två på
gymnasiet. Det är ju inte dem som är i färd med att sluta röka
utan det här är ett sätt att komma in i ett nikotinberoende.
Tobaksindustrin har ju jobbat jämt med att se till att man börjar
använda deras produkter och då är det här ett sätt att få unga
att senare börja använda de traditionella produkterna. Om det var
så att de menade allvar med att hjälpa till med folkhälsan så
skulle de direkt sluta att tillverka sina cigaretter och det
kommer dem inte att göra. tror Margaretha Haglund.


 


– När det gäller nikotin så bygger det om belöningssystemet i
hjärnan och det kan påverka flera generationer genetiskt. Man kan
ärva störningar från en förälders rökning eller snusning, påpekar
Margaretha Haglund. 

– Vi hörde om barn i Indonesien tidigare som tobaksförgiftades
när de plockade bladen till cigaretter som sen säljs i Sverige,
tror du att rökare är medvetna om de här etiska aspekterna av sin
konsumtion att
klimatutsläppen från tobaksindustrin är en och en halv gånger så
stora som hela Sveriges utsläpp?

– Jag tror att allt för få är medvetna om hur man odlar tobak och
vad det leder till, svarar Margaretha Haglund.

– Att tobaksindustrin nu satsar i Indonesien och andra fattigare
länder som ännu inte antagit hårda antirökningslagar, på vilket
sätt skulle svenska politiker kunna förhindra det?

– Man kan ju när man träffar företrädare för de här regeringarna
försöka inspirera dem att ratificera tobakskonventionen och
hjälpa dem via bistånd att motarbeta tobaksindustrin, men det är
inte på agendan jämt på SIDA.

I programmet Vetandets Värld i veckan så berättade jag om ett
initiativ om en tobaksfri generation som testas i flera städer på
Filippinerna. Många på australiska ön Tasmanien är också sugna
att testa. Så här är tanken.

I staden Balanga på Filippinerna testas sedan tre år ett nytt
sätt att minska rökningen. Där är det förbjudet för unga födda år
2000 eller senare att köpa tobak. Idén är att de ska bli den
första tobakfria generationen. Idén kommer från en
matematikprofessor i Singapore.


 


Professor Jon Berrick vid Yale-NUS College i
Singapore har utarbetat idén kring en lag om tobaksfria
generationer som införts i staden Balanga på Filippinerna för tre
år sedan och därefter spridit sig till flera andra grannstäder.
Tobaksindustrin har dock stämt Balanga. Parlamentet på
Australiska Tasmanien har också övervägt lagen, men ett val kom
emellan så nu vilar frågan där.

Effekten av den tobaksfria generationen ska utvärderas
vetenskapligt säger Jon Berrick, men konceptet har redan testats
för 100 år sedan när det gäller opiumrökning på dåvarande Formosa
och Ceylon med gott resultat.

Dagens åldersgränser för tobaksinköp sänder signalen att det är
ofarligt att röka efter en viss ålder, vilket inte stämmer.
Nästan ingen börjar röka efter 25 år och yngre tonåringar får
ofta cigaretter av äldre, vilket efter några år skulle förhindras
när allt fler årskullar blir tobaksfria enligt Berrick.

Men tobakspreventionsexperten professor Simon
Chapman vid Sydneys universitet tycker att det redan
finns mer beprövade effektiva åtgärder. Med neutrala paket,
varningsbilder, reklamförbud, allt fler rökfria platser och höjda
tobaksskatter så har redan dagligrökningen bland Australiska
ungdomar mellan 15-17 år sjunkit under 2 procent påpekar Simon
Chapman. I Sverige är motsvarande siffra fem procent.


 


På Tasmanien i huvudstaden Hobarts hamn pågår en träbåtsfestival,
där gamla ångmotorer puttrar och pyser. Inne i delstatens
parlament träffar jag senatorn Ivan Dean, en före detta polis som
blivit partiobunden politiker och som 2014 la fram ett lagförslag
om att införa en tobakfri generation på den Australiska ön.


 


Det fanns en majoritet för lagen, men överhuset krävde en
rättslig utredning att den inte var diskriminerande berättar Ivan
Dean. 2016 kom resultatet, lagen var juridiskt korrekt, men då
hade ett val ändrat parlamentets sammansättning och det var inte
längre säkert att den skulle gå igenom, så senator Ivan
Dean har nu beslutat sig för att istället lägga fram ett
lagförslag att höja tobaksinköpsåldern till 21 år som ett första
steg.

Det är vår uppgift som folkvalda politiker att skydda
medborgarnas hälsa, anser Ivan Dean. Hans egen pappa dog vid 65
års ålder av lungcancer efter många års kedjerökande. Han kunde
fått 20 år till, tror Ivan Dean om han aldrig rökt.
Opinionsundersökningar i Australien visar enligt Dean att åtta av
tio kan tänka sig en lag om en tobaksfri generation.


 


Det är bara en tidsfråga innan rökning börjar totalförbjudas på
många håll, inklusive Tasmanien tror Ivan Dean. Men vad säger
rökarna om den framtiden?


 


Joe i Hobart har försökt sluta senaste 15 åren, men misslyckats.
Han är nikotinberoende och gillar att röka och tycker inte att
samhället ska tala om för honom vad han få göra eller inte.

I Sydney träffar jag ett gäng unga rökare nere på
strandpromenaden mitt emot det berömda operahuset. Catia säger
att hon redan känner sig smutsig som rökare, förvisad till trånga
gränder där man fortfarande får bolma utomhus i Sydney. På många
platser är det redan förbjudet och i norra delen av stan ska
politikerna inom kort klubba ett totalt rökförbud. Hon blir
paranoid när det kommer barnvagnar, med föräldrar som kan anklaga
henne för att vilja skada bebisarna via passivrökning. Kompisen
Patrick fyller i. Det är en fråga om friheten och rättigheten att
skada sig själv om man så vill, anser Patrick.


 


Hassan som är sjuksköterska och mycket medveten om hälsoriskerna
med att röka, han är orolig att han ska bli diskriminerad som
rökare, men Hassan är ändå positiv till en lag om en rökfri
generation om det kommer att hålla hans framtida barn borta från
cigaretter.


 


– Margaretha Haglund från tankesmedjan Tobaksfakta, vad tror du,
är detta nått att testa i Sverige?

– Jag tror inte att det kan ersätta de åtgärder vi redan vet är
väldigt viktiga, dvs reglera tobaksindustrin nyrekrytering,
prishöjningar, rökfria miljöer, opinionsbildning. Men visst så
kan det få ett symbolvärde. Det är inget nytt, redan 1975
föreslog Socialstyrelsen i en utredning att de som föddes det
året skulle bli den första rökfria generationen. Man skulle
utforma skola, Mvc, Bvc och arbetslivet så att det främjade
rökfriheten, det handlade inte om lagar utan stimulans, säger
Margaretha Haglund.


 


– Men det blev inte så, var låg motståndet?


 


– Jag tror inte att det var så mycket motstånd, men vi är mycket
bättre på teori än praktik i Sverige, svarar Margaretha Haglund.


 


– Du säger att det saknas politiskt ledarskap på området i
Sverige, är detta inte en valvinnande fråga?


 


– Jag förstår inte varför det inte skulle vara en valvinnande
fråga eftersom ingen förälder vill att deras barn ska börja röka,
inte heller de som själva röker, men i Sverige har varje åtgärd
som vi har lyckats få igenom i Riksdagen har vi fått kämpa genom
en enorm uppförsbacke. Det tog 10 år att få rökfria serveringar
och det har tagit nästan 10 år att få de rökfria lekplatserna nu
som alla välkomnar. Sedan har vi också kämpat för att få slut på
exponeringen av tobaksvaror i butik eftersom vi vet att det
påverkar ungdomar och barn. Ser de varorna i butik så blir de
också mer socialt accepterade. Mer än 8 av 10 stödjer ett förbud
men politikerna har inte fått igenom det i Riksdagen och det är
konstigt att förbuden inte drabbar de som ställer till det här
mest, alltså tobaksindustrin, istället för de som fastat i
bruket, anser Margaretha Haglund.

– En massa organisationer och kommuner har skrivit på ett upprop
om ”tobacco end-game” i Sverige till år 2025, och med det menas
att andelen rökare i befolkningen ska vara under fem procent,
idag är den drygt tio procent, det är bara sex år dit, hur går
det?

– Nej det kommer inte att gå, inte med den takten vi har nu. Det
kommer att ta till minst mitten av 2030-talet om vi klarar av det
då. Det behövs ett politiskt ledarskap i frågan och
tobaksindustrin kan inte få fortsätta att rekrytera 14 000 nya
ungdomar varje år till sina skadliga produkter, tycker Margaretha
Haglund.

– Tror du att det kommer en framtid när ingen röker på
jorden?

– Ja jag tror att det kommer en tid när vi inte röker, jag vill
hoppas det i alla fall, avslutar Margaretha Haglund från
tankesmedjan Tobaksfakta.


 


Radiokorrespondenterna är slut för idag. Nästa vecka reser
Radiokorrespondenterna till Colorado, den första av USAs
delstater som legaliserade marijuana och där man nu på allvar
börjar se effekterna. Sveriges Radios Washingtonkorrespondent
Kajsa Boglind berättar om blomstrande ekonomi men också om en
helt ny kriminalitet eftersom den växande marijuanamarknaden
lockar till sig den organiserade brottsligheten.


Ljudtekniker idag var Håkan Sjöqvist, producent Anders Diamant
och jag heter Johan Bergendorff. Vi hörs.