Risk för slamberg i Sverige

Att lägga slam från reningsverken på åkrarna är inte längre en
lösning. I värsta fall riskerar det att bildas slamberg när
hundratusentals ton om året ska tas om hand av Sveriges kommuner.


Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.


 


I decennier har olika försök gjorts för att förmå
lantbruket att använda slammet från våra reningsverk på åkrarna.
Men fynd av miljögifter i slammet har lett till bojkotter och ett
lågt intresse från lantbrukarna.


Senaste försöket är en certifiering, Revaq, som
ska visa att avloppsslammet duger som gödsel, men det är ändå
bara 30 procent av drygt 820 000 ton slam per år som läggs ut på
åkrarna. 


I stället används stora mängder för att täcka
över avfallsdeponier som inte längre används. Slammet läggs också
i parker och längs vägrenar som anläggningsjord. Men fosforn i
slammet, som är ett oumbärligt gödningsmedel för
jordbruket, och en ändlig resurs, tas då inte tillvara.


Nya tekniska lösningar tas nu fram som syftar
till att fosforn i slammet ska kunna återvinnas och
återanvändas på odlingarna. Men flera aktörer i 
slambranschen anser att regeringen måste besluta om ett
nationellt mål om hur mycket fosfor som måste återföras till
produktiv mark.


Annars kommer slamberg att växa fram i Sveriges
kommuner och fosforn går till spillo, menar de.


OBS! I stort sätt allt slam i Sverige läggs ut
på åkermark eller som anläggningsjord. Men på ett fåtal
ställen, som till exempel i Mora, förbränns slammet. I ett
av reportagen i dagens program sägs att inget slam förbränns i
Sverige idag - det stämmer alltså inte.


Programledare: Marie-Louise Kristola.