Molnet slukar el - går det att lagra hållbart? (R)

Facebook, Snapchat, Instagram  dina selfies och andra bilder
lagras i molnet. Men datalagringen orsakar lika stora
klimatutsläpp som flyget.


Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.


Flygets påverkan på klimatet har blivit en snackis och att
minska sitt flygande är ett sätt för enskilda personer att
minska sina koldioxidutsläpp.


Mindre omdebatterat är att vårt behov av
internet och kommunikationstjänster ständigt ökar och nu
är lika stora som utsläppen från flygindustrin. Med andra
ord drygt två procent av de globala koldioxidutsläppen. Då har
inte flygets extra påverkan genom att utsläppen sker på hög höjd
räknats in.


Samtidigt växer molnet snabbt och alltmer av den information vi
använder på nätet lagras i gigantiska datalagringscentraler, så
kallade hyperscale center, runt om i världen. De här
datacentralerna kan beskrivas som enorma lagerlokaler för
dataservrar. Definitionen är att de har över 5 000 dataservrar.


I dag finns det drygt 400 sådana centraler, och
i och med att molntjänsterna bara växer, så väntas en
slags datacenterrevolution. Många av de gigantiska
datacentralerna ligger i länder som saknar förnybar energi, och i
flera fall drivs de med dieselbränsle, vilket orsakar stora
utsläpp av koldioxid.


Men det pågår ett intensivt arbete för att hålla nere
elförbrukningen i de energikrävande jättarna. Att
kyla ner dem kräver drygt 50 procent av den totala
energianvändningen. Hur kan datacenter bli mer hållbara?


Klotet besöker den nedlagda norska gruvan i
Målöy där man använder fjordvatten för att kyla ner dataservrarna
och tar reda på hur energikrävande den 120000 kvadratmeter stora
anläggningen är.


Programledare är Niklas Zachrisson.


Programmet är en repris från 27 februari.