Klimatprotesterna växer - men när minskar utsläppen?

På fredag strejkar ungdomar för klimatet världen över,
inspirerade av Greta Thunberg. Och nya initiativ för tuffare
klimatpolitik bildas. Vad krävs för att protester ska leda till
politiska reaktioner?


Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.


 


Fler än 1000 aktioner för klimatet förbereds i över 100 länder
världen över till nu på fredag den 15 mars. Svenska Greta
Thunbergs skolstrejk inspirerar ungdomar världen över att
protestera mot att ledande politiker inte agerar tillräckligt
kraftfullt för att utsläppen av koldioxid ska börja minska.


Hennes krav är att svensk politik ska leda till
att Sverige klarar sina åtaganden enligt Parisavtalet, som säger
att den globala uppvärmningen ska hållas väl under en
temperaturökning på två grader.


Utöver skolungdomarnas strejker så formas nya
initiativ: bankanställda bildar "Bankers for climate",
studenter i bland annat Frankrike och Sverige har manifesterat
att de inte kommer att jobba i företag som inte har ett seriöst
klimatarbete, konserthus slutar flyga in artister, universitet
byter ut kött mot vegetarisk mat vid seminarier, bara för att
nämna några exempel.  


Men samtidigt når halten koldioxid i
atmosfären nya rekordnivåer och visar inga tecken på att minska.
Och från de politiska ledarna hörs få svar på ungdomarnas och
andra medborgares krav på en klimatpolitik som snabbare
minskar utsläppen.


Vad krävs för att protester och folkrörelser ska
leda till politiska reaktioner? Klotet frågar Sverker
Jagers, föreståndare för "Center for collective action
research" vid Göteborgs universitet, och Åsa
Wettergren, professor i sociologi vid samma universitet.


Programledare är Mona Hambraeus.