Många traumatiserade efter gruvolycka i Brasilien (R)

I januari i år brast en gruvdamm i Brumadinho i Brasilien. 300
personer begravdes och dränktes i en våg av framrusande gruvslam.
Frågan är om den här händelsen kan bli startskottet för en
förändring?


Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.


Det var en av de värsta olyckorna med en gruvdamm i modern tid.


I Brasilien finns ett 80-tal dammar med liknande
konstruktion, som när som helst kan brista. I flera andra länder
finns flera tusen lika farliga dammar.


Klotet har besökt den brasilianska olycksplatsen
och talat med överlevande. 

– Det var som i en skräckfilm berättar 61-åriga
byggjobbaren Luiz de Castro.


Han har fortfarande sår kvar på överläppen efter
olyckan. Luiz de Castro höll på att bygga på en stålkonstruktion
intill den 85 meter höga dammväggen när han hörde ett muller som
från en av de jättelika schaktmaskinerna med tremetershjul och så
började marken skaka.


Den 40 år gamla dammväggen av torkat slam hade
lösts upp, sannolikt av regn, och brast. En gigantisk rödbrun
lervåg, tillräcklig för att fylla 5000 simbassänger i OS-storlek,
krossade allt i sin väg, under åtta kilometer. En bro, vägar,
bostadshus, gruvbolagets kafeteria där många hade lunchrast och
dränkte alla som inte hann undan.

Enligt flera statsvetare i Brasilien så har
dammolyckan ändrat den nye konservative presidenten Jair
Bolsonaro och hans ministrars retorik kring att miljöregler måste
slopas för att få fart på ekonomin.


Presidenten twittrade att rättvisa måste skipas
och att liknande tragedier ska förhindras framöver. Statliga
gruvbolaget Vales VD har tillfälligt fått lämna sin post under
utredning.


Men juristen Suely Araújo statsvetarprofessor
vid Universitetet i Brasilia och under tio år chef för IBAMA,
Brasilianska Naturvårdsverket, hon tror inte att katastrofen i
Brumadinho kommer att stoppa Bolsonaros mål att försvaga
miljöregler i det långa loppet.


I programmet hör du Sveriges Radios korrespondent i global hälsa
Johan Bergendorffs reportage från platsen. Vi
ställer också frågan om en liknande olycka skulle kunna hända i
Sverige eller Europa.


I programmet analyserar även statsvetaren Mattias
Fridahl, vid Linköpings universitet, hur EU-valet
påverkar klimatpolitiken, och veckans lyssnarfråga handlar om
klimatutsläpp från digitalisering och datalagring.


Programledare är Mona Hambraeus.


Programmet är en repris från den 29 maj.