Klädernas mörka avigsidor (R)

Vår längtan efter nya kläder orsakar stora miljöproblem, i
Sverige och globalt. I snitt konsumerar varje svensk drygt 13
kilo kläder och hemtextilier varje år. Och vi använder plaggen i
bara ett år.


Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.


Klädtillverkning slukar stora mängder vatten, kräver väldiga
markområden för odling av bomull och orsakar utsläpp av
kemikalier i vattendragen. Forskning visar att klädtillverkningen
står för minst 70 procent av klimatpåverkan från plaggen, medan
transporterna från tillverkningen till butiken bara orsakar 4
procent av de klimatförstörande utsläppen.


Så ju mer ett plagg används, desto mindre blir
de miljöskadliga utsläppen. Ändå har utvecklingen gått åt rakt
motsatt håll.


Något hände i början av 2000-talet, då vår
klädkonsumtion ökade kraftigt, med cirka 40-50 procent. Och
klimatutsläppen från svensk textilkonsumtion har ökat med
närmare 30 procent sedan år 2000. Fyra femtedelar av utsläppen
sker i andra länder än Sverige.


”Fast fashion” har blivit det nya normala. Det
innebär bland annat att klädbutikerna tar in många fler
kollektioner än förr. Det som tidigare var två klädsäsonger,
vår/sommar och höst/vinter, har blivit många fler. Varför blev
det så?


Veckans Klotet undersöker varför vår längtan
efter nya kläder har blivit så stor, och tittar närmare på
konsekvenserna för miljö och klimat. Vi besöker bland annat
Anna-Carin Abrahamsson i Alingsås som deltar i
ett projekt som innebär köpstopp för nya kläder i ett halvår.


Snart kommer också den första miljö- och
klimatdeklarerade klädkollektionen ut på marknaden. Lisa
Rosengren, Fristads, och forskaren Sandra
Roos, RISE, berättar mer om arbetet med den. Medverkar
gör också Yvonne Augustsson, Naturvårdsverket,
och Katarina Graffman, antropolog och författare
med konsumtion som särskilt intresse.


Programledare är Mona Hambraeus.


Programmet är en repris från den 12 juni.