Svårt få gammal plast att bli till ny plast

Återvinningen av plast har ökat de senaste åren, men trots det är
det mindre än en tiondel av all plast som används i Sverige som
materialåtervinns.


Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.


Merparten av vårt plastavfall går till förbränning, och det är
ett slöseri både för miljön och ekonomiskt.


Beräkningar visar att värdeförlusten potentiellt
är flera hundra miljoner kronor, enligt en rapport från
konsultföretaget Material Economics.

Ett problem är att det finns så många olika sorters plast, som
inte kan återvinnas samtidigt. Nu finns nya förbättrade
möjligheter att sortera plasten, i och med en ny
sorteringsanläggning i Motala, som invigdes i våras, och som
Klotets reporter har besökt.


Men fortfarande måste den sorterade svenska plasten skickas
utomlands för att tvättas, malas och bli till ny plast.

Runt 30 procent av plasten går inte alls att
återvinna. Svart plast är ett sådant exempel. Plastlaminat,
alltså ett material som består av skikt av olika sorters plast,
är ett annat. Förpackningar av både plast och till exempel papper
är också svåra.


Samtidigt använder vi svenskar mer och mer plast för varje år.
Enligt en rapport från Naturvårdsverket ökade mängden plast som
vi på olika sätt använder i samhället med hela 40 procent på bara
fem år.


Mer använd plast leder till mer avfall att ta
hand om, och frågan är hur en större andel av den använda plasten
skulle kunna recirukuleras i ett kretslopp.


Medan vi i Sverige försöker få privatpersoner att sopsortera mer
av sitt plastavfall, har människor i Kenya hittat sin födkrok
genom att samla in plast från en stor, rykande soptipp utanför
huvudstaden Nairobi.


Klotet har besökt soptippen och pratat med de
som arbetar där, hör reportaget i programmet. I den här miljön är
det konkurrens om att få ta hand om gamla plastflaskor och annat
plastskräp. Plastpåsar är förbjudet i landet, och den som bryter
mot det riskerar fängelse.


Gäster i programmet är Åsa Domeji,
hållbarhetschef på Axfood och Mattias Lindahl,
professor vid Linköpings Universitet och expert på cirkulär
ekonomi.


Programledare: Marie-Louise Kristola