Många frågetecken innan koldioxiden kan begravas

Att lagra koldioxid långt nere under jord kan bli nödvändigt för
att hejda klimatförändringen. Det har talats om tekniken i
decennier, men först nu, när det blivit alltmer brådskande att
minska utsläppen för att nå klimatmålen, så börjar någorlunda
konkreta planer här i Sverige ta form.


Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.


Tidigt ute är energi- och värmebolaget Stockholm Exergi, som nu
bygger en testanläggning för att fånga in koldioxid från sina
skorstenar.


Om projektet faller väl ut och övergår i
storskalig infångning är tanken att koldioxiden ska skeppas till
Norge för att där pressas ned under havsbotten. Även Cementa och
Preem arbetar med planer på koldioxidlagring, medan flertalet av
de andra stora utsläppande industrierna inte visat intresse.


Även i Sverige finns kapacitet att lagra
koldioxid. I sydöstra Östersjön och sydvästra Skåne finns
geologiskt lämpliga områden, med porös sandsten, och SGU,
Sveriges Geologiska Undersökning, lämnade 2017 en rapport där de
skriver att potentialen för lagring i Sverige är större än
prognoserna för framtida behov.


Det vore vettigt att snarast utreda de
möjligheterna noggrannare, för att i framtiden inte bli alltför
beroende av Norge, anser en del bedömare.


Än så länge finns många frågetecken om det ska bli något av med
koldioxidlagringen över huvud taget. Norska Stortinget har ännu
inte fattat beslut om en nödvändig miljardinvestering, och det är
fortfarande billigare att bara släppa ut koldioxiden än att lagra
den.


Men det brådskar. 2045 ska Sverige ha det som
kallas för netto-nollutsläpp. Det betyder att vi om bara 26 år –
med hjälp av olika metoder – kunna "ta tillbaka" lika mycket
koldioxid som släpps ut. Även med kraftiga utsläppsminskningar så
kommer en del utsläpp att finnas kvar, och de behöver tas om hand
på olika sätt. På så sätt ska totalen bli ett nollsummespel.


Vad behövs för att koldioxidlagring ska bli verklighet?


Klotet gästas av Lars Zetterberg på Svenska
Miljöinstitutet IVL, som är expert på ekonomiska styrmedel och
Åsa-Britt Karlsson, som leder den statliga
utredningen om minusutsläpp.


Programledare: Marie-Louise Kristola