Svanesång för kol

Snabbare och tidigare än många trott sker nu en minskning av
användningen av kol i både Europa och USA. Under 2019 har den här
för klimatet positiva trenden varit stark.


Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.


Europas största kolanvändare, Tyskland, minskade koleldningen med
mer än 20 procent jämfört med 2018. I andra länder har det skett
en regelrätt kollaps av användningen av kol, en utveckling som
överraskat såväl analytiker, som ägarna till de idag alltmer
förlustbringande kolkraftverken.


Ett av företagen i kolbranschen är svenska
Vattenfall som fortfarande äger flera kolkraftverk i Tyskland,
bland annat det gigantiska Moorburg i Hamburg, som bara ett par
år efter starten går på begränsad kapacitet på grund av bristande
lönsamhet vissa perioder.


I USA gick kolanvändningen ned med 18 procent
under förra året, enligt analysföretaget Rhodium Group. Det är
den största minskningen på ett år i historien, och minskningen
sker samtidigt som president Donald Trump försökt hålla
kolindustrin under armarna på olika sätt.


Raset för kolanvändningen ledde till en minskning av
klimatutsläppen från kraftsektorn med 10 procent, men USA:s
totala utsläpp ökade ändå.


Samtidigt som kolindustrin brottas med
lönsamhetsproblem i västvärlden, fortsätter expansionen i Asien,
i både Indien och Kina. Och för Afrika söder om Sahara talar
vissa bedömare om en boom för kol


Starkt kolberoende Australien brottas just nu
med värre och mer omfattande skogsbränder än på länge, och där
skärps nu den interna debatten om det klimatskadliga kolet.


Att sluta elda kol beskrivs ofta som avgörande för hur det ska gå
med klimatet. Det finns flera sorters fossila bränslen, men
utsläppen från just kol är mångdubbelt större, än de från olja
och naturgas.


Så vad kommer att hända med kolförbränningen?
Vissa forskare och debattörer efterlyser nu ett totalt stopp för
koleldning i världen. Men vilka är utsikterna för det?


I veckans Klotet handlar det om kol och nedgången för det som
ibland kallats för det svarta guldet.


Gäster i programmet är Mikael Höök, forskare
inom globala energisystem på Uppsala Universitet, och
Karl Hallding, forskare på Stockholm Environment
Institute, SEI.


Programledare: Marie-Louise Kristola