Att tänka med tragedierna

Vad har de antika tragöderna att säga oss idag? Och varför ville
Sokrates köra dem på porten? Filosofiska rummet om tragiskt
tänkande.


Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.


Det är framförallt i Staten, författad ca 375 f.kr, som
Platon återger läromästaren
Sokrates djupa skepsis till sin tids
teaterkonst. De attiska tragedierna lyfter fram människans
känslor på förnuftets bekostnad, visar skamlöst upp förkastliga
handlingar, undergräver åtskillnaden mellan män och kvinnor - och
riskerar att leda till tyranni. I den utopiska idealstat där
filosoferna ska regera har de ingen plats.


Vad betyder denna förkastelsedom över konsten för den
västerländska, filosofiska tradition som börjar med Platon?
Rymmer tragediernas sätt att gestalta tillvarons komplexitet
möjligheter och insikter som filosofin blundat för, eller
missförstått? Den brittiske filosofen Simon
Critchley menar det, och i boken ”Tragedy, The Greeks
and Us” söker han grunderna för ett tragiskt tänkande.


Vad ett sådant tänkande skulle kunna innebära är frågan för
veckans samtal i Filosofiska rummet, som gästas av
Charlotta Weigelt, professor i filosofi på
Södertörns högskola som bland annat översatt Aristoteles till
svenska, Johan Tralau, professor i
statsvetenskap vid Uppsala universitet och författare till flera
böcker om antiken, och Leif Zern, mångårig
teaterkritiker på Dagens Nyheter.


Programledare: Tithi Hahn
Producent: Mårten Arndtzén