Varför ska vi läsa Hannah Arendt?

Hannah Arendt ville inte kalla sig filosof - men fortsätter att
engagera både filosofer och andra. Varför?


Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.


Hon växte upp i Heidelberg på 1910-talet, gick i landsflykt 1933,
blev en intellektuell celebritet på 1950-talet och häftigt
omstridd efter sin bok om nazisten och massmördaren Adolf
Eichmann 1961.


I dag förknippar de flesta av oss Hannah Arendt
(1906-1975) med begreppet ”den banala ondskan”, som hon myntade i
just den boken. Men i jämförelse med teoretiska verk som
Människans villkor (1958) och Totalitarismens ursprung (1951) är
Eichmannboken närmast en fotnot i hennes produktion. I dag är
intresset för Arendt och hennes idéer stort: bara i vår kommer
tre böcker – bara i Sverige – som närmar sig Hannah Arendt ur
helt olika perspektiv: en levnadsteckning, en analys av hennes
tankar om konst och estetik, en blandning av essä och dramatik.


I Filosofiska rummet möts författarna Ann
Heberlein, Kenneth Hermele och
Cecilia Sjöholm för att reda ut varför Hannah
Arendt fortfarande är angelägen för oss, snart 45 år efter hennes
död.


BOKTIPS I PROGRAMMET:


Den banala ondskan: Eichmann i Jerusalem (övers. Barbro
Lundberg och Ingemar Lundberg), senaste utgåvan 2013.

Hannah Arendt: den sista intervjun och andra konversationer,
2018 (övers.Erik Thompson)

Men in Dark Times (ej översatt, utk. 1970)

Hannah Arendt ”Zur Person”, intervju
https://www.youtube.com/watch?v=dsoImQfVsO4



Programledare: Tithi Hahn
Producent: Mårten Arndtzén