EU och de högerpopulistiska vindarna

Ytterhögergrupper väntas växa stort i samband med EU-valet. Vad
betyder det för EU:s framtida sammanhållning och beslutsförmåga?
Och vad betyder det för demokratin?


Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.


Partier på högerns ytterkant spås nå stora framgångar i EU-valet.
Vissa beräkningar säger att de kan få upp till 25 procent av
EU-parlamentets platser. Partierna benämns ofta som populistiska
men är en ganska splittrad skara med olika fokus på EU:s makt,
migration och nationalism.
EU brukar beskrivas som ett förhandlingsmaskineri där de
partipolitiska agendorna läggs undan för att hitta konsensus och
kunna fatta beslut. Hitintills har man hållit partierna på
ytterkanten utanför. Kan detta komma att förändras? Vad betyder
det för EU:s framtid om ytterhögern får mer inflytande inom
EU?

EU, ytterhögern och demokratin


EU har vuxit med allt fler politiskt laddade frågor på bordet.
Samtidigt har Europas politiska landskap förändrats. 1999 kom
Jörg Haiders nationalkonservativa FPÖ till makten genom en
koalition med Kristdemokraterna. Då reagerade EU med sanktioner.
 
Sedan dess har den här typen av nationalistiska, populistiska,
illiberala partier flyttat fram sina positioner.  Längst har
utvecklingen gått i Ungern med kraftigt beskuren frihet för
medier och hbtq-personer, regeringspartiet Fidesz makt har
stärkts, bland annat genom ändrade vallagar. 
Hur tolerant ska demokratin vara mot ickedemokratiska
rörelser? Är högerpopulismen ett hot mot
demokratin? 
Medverkande: Folke Tersman, professor i filosofi
vid Uppsala universitet, och Ludvig Norman,
docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie LiljedahlResearch:
Therése Lager


Veckans tips:
Bok:
Contesting Democracy - Political Ideas in Twenties-Century Europe
- Jan-Werner Müller


Film:
Civil War - Alex Garland