Självhjälp – kan det vara dåligt att försöka bli bättre?

Liv Strömquist och filosofen Nora Hämäläinen i ett samtal om
självhjälpens goda och onda sidor. Skapar vår tids självhjälp mer
stress eller gör den oss till bättre människor?


Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.


I sekulariseringens tidevarv söker vi på egen hand svar på hur vi
ska få kontroll över våra liv och hur vi hittar mål och mening.
Självhjälpen beskrivs ibland som ett enda stort egofixerat
jag-projekt där kollektiva lösningar saknas och där vi alla och
våra känslor blir varor på en marknad. Vad säger vårt stora sug
efter vägledning om vår tid och vårt samhälle? Vad är det för
människosyn man kan hitta inom självhjälpskulturen?
Självhjälpens historia

Självhjälpens historia brukar inledas med antiken. Stoikernas
uppmaning om att inte hetsa upp sig över saker och ting har också
fått nytt liv i dag. Den moderna självhjälpsgenren föddes i
1800-talets England och USA. Boken Self-Help av Samuel Smiles
från 1859 lärde ut hur alla kunde bli förmögna: sluta dricka och
börja spara.  Under de senaste decennierna har genren
exploderat. I alla slags medier erbjuds vägledning om kost,
föräldraskap, tidseffektivitet, kroppsvård. Finns det en gemensam
nämnare bland alla dessa olika självhjälpsgenrer? Kan
självhjälpen göra oss till bättre människor?  Kan det vara
dåligt att försöka bli bättre?
Medverkande: Liv Strömquist, konstnär och
serietecknare och Nora Hämäläinen, forskare i
filosofi vid Helsingfors universitet
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Research Anton Åhlberg


Veckans tips:
Filmer:
Rainer Marie Fassbinder:
Petra von Kants bittra tårar
Rädsla urholkar själen
Maria Brauns äktenskap


Böcker:
Moa Martinson:
Mor gifter sig
Kyrkbröllop
Kungens rosor