Folk och Försvar-podden Archiv

Ofta sägs det att ”det tar lång tid att bygga försvarsförmåga”. Denna sanning sätts nu på prov när svenskt försvar ska stärkas mycket och på kort tid. Det är de största tillskotten som nu görs sedan andra världskriget och tiden under vilken förstärkningen ska ske är mycket kort. Bakom uppgörelsen står riksdagens samtliga åtta partier. 


I svenskt försvar finns ett antal försvarsmyndigheter som alla har sin specialistkompetens. En av myndigheterna beskrev arbetet som nu pågår som vid ett vägskäl. Detta då många viktiga beslut nu måste tas mycket nära inpå själva totalförsvarsbeslutet. Detta samtidigt som besluten kommer få stor effekt på försvarsförmågan både här och nu men också för flera decennier framåt.


Folk och Försvar har haft möjligheten att titta lite närmare på tre områden i denna podd för att få veta mer om hur arbetet med att bygga ett starkare försvar ska gå till och hur tre av våra försvarsmyndigheter arbetar med frågan. Vi har pratat med generaldirektörerna för Plikt och Prövningsverket Christina Malm, Fortifikationsverkets Maria Bredberg Pettersson och Försvarets materielverks Göran Mårtensson för att få veta mer om det arbete de står mitt uppe i. Tre myndigheter som tillsammans med våra övriga försvarsmyndigheter är fullständigt avgörande för den tillväxt politikerna nu beslutat.


Plikt och prövningsverkets uppdrag är bland annat att bemanna Försvarsmaktens krigsorganisation. I detta ingår bland annat att informera, kalla, mönstra och skriva in till grundutbildning med värnplikt. Alltså måste Plikt och prövningsverkets ”produktion” öka och för att lyckas med detta måste också myndigheten växa. Således ställs det allt högre krav på myndigheten samtidigt som myndigheten ska svara mot det växande behovet av värnpliktiga.


Fortifikationsverket är en av Sveriges största fastighetsägare och experter inom fortifikation, alltså skydds- och anläggningsteknik. Myndigheten är inte bara fastighetsägare utan också byggherre och ska se till att Försvarsmakten har väl fungerande mark, anläggningar och lokaler för sin verksamhet. Så när Försvarsmakten ska växa måste självklart också Fortifikationsverket både växa som myndighet samtidigt som man måste svara mot Försvarsmaktens utökade behov.


Försvarets materielverks uppgift är att upphandla, utveckla och levererar materiel och tjänster till det svenska försvaret. Samtidigt gör myndigheten en rad uppgifter som sällan får lika mycket uppmärksamhet som materielanskaffningen. Myndighetens uppgifter nu inför den höga tillväxt Försvarsmakten står inför är stora och antalet leveranser har ökat såväl som kraven på myndigheten.


Om detta och mycket mer därtill samtalar vi i detta avsnitt av Folk och Försvarpodden. Avsnittet är producerat av David Bruhn. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Vad som händer med barnen under höjd beredskap är inte en så enkel fråga som det till en början kan verka. Ansvarsprincipen klargör att den som ansvar för något i fredstid också ska göra det i höjd beredskap. Därmed är det upp till kommunerna att upprätthålla verksamhet inom skola och förskola, även under höjd beredskap. Samtidigt ställer en sådan situation helt andra krav på verksamheten än normalt.


Utifrån kommunalt perspektiv kan det handla om att barnen behöver tillgång till skola och förskola under större delar av dygnet om deras föräldrar är krigsplacerade och därmed inte lika tillgängliga som vanligt. Delar av personalen kan dessutom vara krigsplacerad på annat håll än i den verksamhet de vanligtvis arbetar.


Personalen har också helt andra förutsättningar att utgå från. Rent praktiskt kan det bli svårt att arbeta om ett krig till exempel påverkar tillgången till el, mat eller vatten. De psykologiska utmaningarna är även de stora – både för personalens egen del och för barnen vars behov av trygghet är stort.


Slutligen skulle barnens situation i ett läge av höjd beredskap eller krig vara särskilt utsatt. Omvälvande händelser som är svåra för ett barn att förstå skapar psykologisk osäkerhet som sammanfaller med den fysiska faran som uppstår vid en väpnad konflikt.


I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden tittar vi närmare på skolans och förskolans roll i höjd beredskap. Med oss har vi Johan Ahlström, riskingenjör på Västerås stad, Hanna Weyler Müller, legitimerad psykolog på Rädda Barnen och Sebastian Meglic och Amalia Hammarström som genomfört en studie där de intervjuat personal inom skola och förskola om just de här frågorna.


Avsnittet är producerat av Daniel Kjellén. Klippning och ljudbearbetning: Blue3. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Röster och perspektiv från de politiska ungdomsförbunden.


Vad innebär fredsbegreppet utifrån en svensk kontext och hur kan samhället rusta sig starkare mot hot som försöker påverka vår trygghet och demokrati? Hur ser lägesbilden ut idag och vilka problem behöver lösas för att skapa en ökad motståndskraft i samhället i allmänhet, och för att skydda våra grundläggande värden som demokrati, rättsstaten och demokratiska fri- och rättigheter i synnerhet?


I detta avsnitt av Folk och Försvar-podden framför tre förbundsordföranden för de politiska ungdomsförbunden sina åsikter och perspektiv om de hot som påverkar vår fred, trygghet och demokrati i en tid av alltmer komplexa säkerhetsutmaningar. Medverkar gör Philip Botström (SSU), Matilda Ekeblad (MUF) och Romina Pourmokhtari (LUF).


Podden är producerad av Hanna Waerland-Fager. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

”Det är hög tid att sluta vara naiv när det kommer till informationssäkerhet.” säger Anne-Marie Eklund Löwinder i ett samtal med Folk och Försvar på temat cybersäkerhet.


Lyssna på hur Anne-Marie kom att bli en av ett fåtal i världen som valdes ut att ha nyckeln till Internets innersta kärna och varför vi måste sluta vara mediokra och tänka att vi är good enough på informations och cybersäkerhet. Avsnittet är producerat och redigerad av David Bruhn. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.


I podden nämns ett flertal rapporter och artiklar. Några av dessa finner du länkar till nedan


Här får barnen lära sig att surfa säkert – DN https://www.dn.se/sverige/har-far-barnen-lara-sig-att-surfa-sakert/


Home router security report 2020 – Fraunhofer FKIE https://www.fkie.fraunhofer.de/content/dam/fkie/de/documents/HomeRouter/HomeRouterSecurity_2020_Bericht.pdf


Signerade toppdomäner enligt ICANN https://stats.research.icann.org/dns/tld_report/


Attacken mot Maersk omnämns också. Detta finns mycket skrivet om. Du kan läsa mer om attacken bland annat här: https://techworld.idg.se/2.2524/1.696700/nonpetya-maersk

Grand strategy is dead, long liv strategic governance. I dagens podd samtalar Folk och Försvarspodden med Magnus Christiansson som disputerat med avhandlingen ”Defence transformation in Sweden – The strategic governance of pivoting projects 2000 – 2010”. Vi får bland annat höra om hur Nordic Battle group 08 förändrade svenskt försvar inifrån och varför just insatsen i Afghanistan var av extra stor vikt för utvecklingen av svensk försvarsförmåga. Men, vi får också veta mer om varför en ny grand strategy också är drömmen om en konstitutionell revolution.


Podden är producerad och redigerad av David Bruhn. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

De senaste århundradets tekniska utveckling har resulterat i landvinningar inom en mängd områden. Inte minst har den generella livskvaliteten ökat markant jämfört med människans tidigare historia. En konsekvens av detta har varit ett beroende av energi i olika former. Ett av de mest betydande inslagen i den moderna vardagen är elektricitetens ständiga närvaro, och det är nu svårt att tänka sig ett liv utan el.


Det är få, om några, aspekter av livet och samhället som inte på något sätt är kopplade till elförbrukning. Det gör våra liv enklare och på många sätt säkrare, men det innebär också en sårbarhet. Det är något som vi har fått erfara i samband med tidigare avbrott i elförsörjningen. Stormen Gudrun är ett exempel på hur omfattande en sådan störning kan vara, men vi kan komma att behöva förbereda oss på avbrott med än mer långtgående konsekvenser.


Att ha en beredskap för fredstida kriser som drabbar elförsörjningen är i sig viktigt, men till det kommer också risken att en antagonist medvetet angriper elförsörjningen i ett gråzonsläge eller i ett krig. Ett sådant angrepp skulle kunna genomföras helt och hållet inom cyberdomänen, och det vore i så fall inte första gången det sker.


Med utgångspunkt i de cyberangrepp som skedde mot Ukrainas elförsörjning efter utbrottet av den väpnade konflikten i landet, undersöker vi i detta avsnitt av Folk och Försvar-podden hur elförsörjningen i Sverige kan bli en måltavla för liknande attacker, och vad det i så fall skulle innebära för det svenska samhället.


Medverkar i podden gör David Lindahl, forskningsingenjör på Totalförsvarets forskningsinstitut, Mikael Toll, chef för enheten för trygg energiförsörjning på Energimyndigheten, och Erik Nordman, säkerhetsschef på Svenska Kraftnät.


Podden är skapad och redigerad av Daniel Kjellén. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Mer än hälften av världens befolkning är idag under 30 år och dagens unga generation är den största någonsin. I länder påverkade av konflikt och väpnat våld är en majoritet av befolkningen unga och unga är en av de grupper i samhället som drabbas hårdast av väpnad konflikt - som drivs på flykt eller berövas möjligheter till utbildning och säkerhet. Inom säkerhetspolitiska sammanhang har unga oftast lyfts fram som ett problem som måste lösas. Många lockas in i våldsbejakande miljöer och ansluter sig till extremistiska och våldsbejakande organisationer, medan unga samtidigt under en lång tid har utgjort en förändringskraftig rörelse genom gräsrotsdrivna folkrörelser samt genom protester och demonstrationer runt om i världen.


Ett tydligt erkännande för den ofta bortglömda åldersgruppen av unga vuxna, 18–29 år, var när FN:s säkerhetsråd år 2015 antog resolution 2250 om unga, fred och säkerhet. Resolutionen är den första i sitt slag och understryker vikten av ungas deltagande och inkludering för att bygga fred och säkerhet - en grupp som vanligtvis exkluderas från politiskt beslutsfattande. I år firar resolutionen fem år och tillsammans med den nära besläktade resolutionen 1325, kvinnor, fred och säkerhet, som i år firar 20 år, har dörren för mer inkluderande fredsprocesser öppnats.


Sverige ligger i framkant inom området unga, fred och säkerhet. Trots detta menar ungdomsrörelser- och organisationer, både i Sverige och internationellt, att implementeringen av resolution 2250 inte är tillräckligt och att mer arbete krävs. Ännu har inga nationella handlingsplaner för att implementera agendan tagits fram, men flera länder, däribland Finland, arbetar för närvarande med att ta fram en handlingsplan som ska inkludera ungas perspektiv på fred och säkerhet, kopplat till ungas deltagande i samhällsdebatten och beslutsfattande.


Konflikt, brottslighet och våld, samt socialt och ekonomiskt utanförskap kan påverka unga svenskar på en mängd olika sätt, lika mycket som väpnade konflikter kan påverka unga i konfliktdrabbade områden. I den svenska debatten lyfts ungas deltagande och inkludering i samhället ofta fram i samband med diskussioner om hur Sverige kan bekämpa extremism och minska risken för att unga lockas in i våldsbejakande miljöer, däremot nämns sällan kopplingen till ungas positiva roll som fredsfrämjare i en fredstida kontext som Sverige.


Vad kan genomförande av unga, fred och säkerhetsagendan innebära för internationell fred och säkerhet? Hur har arbetet med att inkludera unga i processer för fred och statsbyggande sett ut i länder som Irak och Demokratiska Republiken Kongo? Vilka unga kommer att inkluderas, och hur kan svenska politiker och beslutsfattare arbeta med agendan, och i vilka sammanhang?


Dessa och många fler frågor kommer att diskuteras i detta avsnitt av Folk och Försvar-podden. Medverkar gör Emelie Weski, vice ordförande för LSU- Sveriges ungdomsorganisationer, Julius Kramer som arbetar med unga, fred och säkerhet på Folke Bernadotteakademin, och Aria Nakhaei som är grundare och verksamhetsansvarig för det försvars- och säkerhetspolitiska nätverket Säkerhetsforum Väst.


Podden är skapad av Hanna Waerland-Fager och redigerad av Amandah Andersson. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Få länder har varit lika krigsdrabbade som Afghanistan. Vilka konsekvenser kan ett tillbakadragande av internationella styrkor ha för situationen i Afghanistan? Vilket inflytande har Sverige på situationen i Afghanistan?


För att diskutera dessa frågor pratar Folk och Försvar-podden med Jan Hallenberg ,forskningsledare på Utrikespolitiska institutet, Admir Skodo, forskare på Lunds universitet, och Andreas Stefansson, generalsekreterare för Svenska Afghanistankommittén.


Podden är skapad av Zebulon Carlander och Maja Johnsson. Jingeln är skapad av Andreas Henningson.

Under våren var det tänkt att ickespridningsavtalets översynskonferens skulle anordnas i New York. På grund av coronapandemin har konferensen behövt skjuts framåt i tiden, men frågan om kärnvapen, nedrustning och ickespridning försvinner inte som viktiga frågor för internationell säkerhet och stabilitet.


För att diskutera detta pratar Folk och Försvar-podden med Carl Magnus Eriksson som är departementsråd på Utrikesdepartementet, Josefin Lind som är generalsekreterare för Svenska läkare mot kärnvapen, och Mike Winnerstig som är chef för den säkerhetspolitiska enheten på Totalförsvarets forskningsinstitut.


Podden är skapad av Zebulon Carlander och Maja Johnsson. Jingeln är skapad av Andreas Henningson.

Detta avsnitt handlar om hur Sverige ska rusta sitt cyberförsvar – både militärt och civilt, offentligt och privat. Vilka typer av angrepp sker idag, och vad kan vi förvänta oss i framtiden? Vad behöver myndigheter och företag göra för att skydda sig själva och resten av samhället? Vad är statusen på Försvarsmaktens och KTH:s cybercentrum? Vilken roll ha privatpersoner i det digitala försvaret?


För att besvara dessa frågor har vi med oss Hans Arvidsson och Christoffer Karsberg från 4C Strategies och på länk David Olgart från Försvarsmakten, Pontus Johnson från Kungliga Tekniska Högskolan och Richard Oehme från Knowit Secure.


Podden är skapad av Daniel Kjellén och Maja Johnsson. Jingeln är skapad av Andreas Henningson.

Diskussionen om en säkerhetspolitisk plan B kommer med stor sannolikhet att vara ett växande samtalsämne inom försvars- och säkerhetspolitiska kretsar. Hur ska Sverige navigera i en osäkrare tid? Vilka samarbeten borde vi prioritera? Vad kan Sverige göra för att värna sin säkerhet och nationella intressen? 


För att diskutera ämnet pratar Folk och Försvar-podden med Robert Dalsjö, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, Björn Fägersten, senior forskare och chef för Utrikespolitiska institutets Europaprogram och Katarina Tracz, chef för tankesmedjan Frivärld.


Podden är skapad av Zebulon Carlander och Maja Johnsson. Jingeln är skapad av Andreas Henningson.

Folk och Försvar-podden om Totalförsvarsövning 2020. Vad går övningen ut på och vad kan vi förvänta oss av övningsåret? För att svara på dessa frågor har vi intervjuat Camilla Asp, chef avdelningen för krisberedskap och civilt försvar på MSB och brigadgeneral Gabor Nagy, chef för totalförsvarsavdelningen i Försvarsmakten. 


Podden är skapad av Daniel Kjellén och Maja Johnsson. Jingeln är skapad av Andreas Henningson. 

Folk och Försvar-podden om NATO. I intervjuer med Axel Wernhoff, chef för Sveriges ständiga delegation vid NATO och Dr Ian Davis från Stockholm International Peace Reserch Institute (SIPRI) tar vi reda på vad NATO egentligen är och vilken roll Sverige har i alliansen som ickemedlem men ändå aktiv partner.


Podden är skapad av David Bruhn och Maja Johnsson. Jingeln är skapad av Andreas Henningson. 

Vilka är lärdomarna från de många stora bränderna 2018? Nu pågår utredningarna av och hos de inblandade för att lyfta fram vad som fungerade - och framför allt det som inte fungerade - under brandsommaren 2018. I det tredje och sista avsnittet av Folk och Försvar-poddens serie om sommaren när Sverige pratar vi med dem som fattade besluten - vilka erfarenheter drar de av det som hände och vad måste förändras?


Podden är skapad av Kristoffer Alm Dahlin, Ebba Engelken, Hanna Tuvelius och David Bruhn.