Mer än hälften av världens befolkning är idag under 30 år och
dagens unga generation är den största någonsin. I länder
påverkade av konflikt och väpnat våld är en majoritet av
befolkningen unga och unga är en av de grupper i samhället som
drabbas hårdast av väpnad konflikt - som drivs på flykt eller
berövas möjligheter till utbildning och säkerhet. Inom
säkerhetspolitiska sammanhang har unga oftast lyfts fram som ett
problem som måste lösas. Många lockas in i våldsbejakande miljöer
och ansluter sig till extremistiska och våldsbejakande
organisationer, medan unga samtidigt under en lång tid har
utgjort en förändringskraftig rörelse genom gräsrotsdrivna
folkrörelser samt genom protester och demonstrationer runt om i
världen.
Ett tydligt erkännande för den ofta bortglömda åldersgruppen av
unga vuxna, 18–29 år, var när FN:s säkerhetsråd år 2015 antog
resolution 2250 om unga, fred och säkerhet. Resolutionen är den
första i sitt slag och understryker vikten av ungas deltagande
och inkludering för att bygga fred och säkerhet - en grupp som
vanligtvis exkluderas från politiskt beslutsfattande. I år firar
resolutionen fem år och tillsammans med den nära besläktade
resolutionen 1325, kvinnor, fred och säkerhet, som i år firar 20
år, har dörren för mer inkluderande fredsprocesser öppnats.
Sverige ligger i framkant inom området unga, fred och säkerhet.
Trots detta menar ungdomsrörelser- och organisationer, både i
Sverige och internationellt, att implementeringen av resolution
2250 inte är tillräckligt och att mer arbete krävs. Ännu har inga
nationella handlingsplaner för att implementera agendan tagits
fram, men flera länder, däribland Finland, arbetar för närvarande
med att ta fram en handlingsplan som ska inkludera ungas
perspektiv på fred och säkerhet, kopplat till ungas deltagande i
samhällsdebatten och beslutsfattande.
Konflikt, brottslighet och våld, samt socialt och ekonomiskt
utanförskap kan påverka unga svenskar på en mängd olika sätt,
lika mycket som väpnade konflikter kan påverka unga i
konfliktdrabbade områden. I den svenska debatten lyfts ungas
deltagande och inkludering i samhället ofta fram i samband med
diskussioner om hur Sverige kan bekämpa extremism och minska
risken för att unga lockas in i våldsbejakande miljöer, däremot
nämns sällan kopplingen till ungas positiva roll som
fredsfrämjare i en fredstida kontext som Sverige.
Vad kan genomförande av unga, fred och säkerhetsagendan innebära
för internationell fred och säkerhet? Hur har arbetet med att
inkludera unga i processer för fred och statsbyggande sett ut i
länder som Irak och Demokratiska Republiken Kongo? Vilka unga
kommer att inkluderas, och hur kan svenska politiker och
beslutsfattare arbeta med agendan, och i vilka sammanhang?
Dessa och många fler frågor kommer att diskuteras i detta avsnitt
av Folk och Försvar-podden. Medverkar gör Emelie Weski, vice
ordförande för LSU- Sveriges ungdomsorganisationer, Julius Kramer
som arbetar med unga, fred och säkerhet på Folke
Bernadotteakademin, och Aria Nakhaei som är grundare och
verksamhetsansvarig för det försvars- och säkerhetspolitiska
nätverket Säkerhetsforum Väst.
Podden är skapad av Hanna Waerland-Fager och redigerad av Amandah
Andersson.
Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
Kommentare (0)
Melde dich an, um einen Kommentar zu schreiben.