Folk och Försvar-podden Archiv

Det gått fyra år sedan Sverige drabbades av de svåra skogsbränderna 2018. Mycket har sedan dess hänt inom krisberedskapen kopplat till skogsbrandsbekämpning  både nationellt men också inom den europeiska civilskyddsmekanismen.


Vi kommer i detta avsnitt att fokusera på utformandet av den svenska  skogsbrandsbekämpningsförmågan och se till vilka aktörer som är  involverade och hur ansvarsfördelningen ser ut. Därefter kommer vi att fokusera på vad som händer när en insats skalas upp från en lokal eller  regional insats till att bli nationell och slutligen internationell.


Vidare kommer Sveriges roll i en Europisk kontext undersökas för att sedan fokusera på de övergripande policyfrågorna på EU nivå kopplat till  skogsbrandsbekämpning och krisberedskapssystem. Under 2021 genomförde  Sverige sin första internationella insats med flygande  släckningsresurser inom ramen för det europeiska samarbetet resceEU, då man bistod Grekland med två skopande flygplan. Men samtidigt som vi  bättrar på beredskapen nationellt och inom EU så står vi inför allt  varmare somrar, med rekordhöga temperaturer både i Sverige och i Europa. Hur ser förutsättningarna ut för gemensamma EU resurser kopplat till  skogsbrandsbekämpning när allt fler länder drabbas av allt svårare och  mer långdragna skogsbränder?


Med anledning av det kommande svenska ordförandeskapet i EU under våren 2023 kommer avsnittet att kolla närmare på vilken roll Sverige har  haft historiskt när det kommer till den europiska skogsbrandsbekämpningen och hur Sverige kan påverka utvecklingen i framtiden?


Medverkande


Anna Henningsson, räddningschef, Räddningstjänsten Östra Blekinge


Erik Flink, projektledare, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap


Magnus Ekengren, professor, Försvarshögskolan


Avsnittet är producerat av Hanna Tuvelius. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.


Avsnittet spelades in i mitten av maj och i början av juni 2022.


Här kan du lära dig mer om svensk och europeisk skogsbrandsbekämpning:


European Forest Fire Information System EFFIS – Current situation


ERCC – Emergency Response Coordination Centre


SMHI – Brandriskprognoser


MSB – Ansvar och roller för bränder i skog och mark


MSB – Förstärkningsresurser vid skogsbrand

När världen är  orolig ställer sig många frågan ”hur kan jag bidra?” I samband med  Rysslands invasion av Ukraina kom många att söka sig till olika  civilsamhällesengagemang för att hjälpa till och visa stöd till dem som  drabbats. Av dessa var det en stor del som upptäckte de frivilliga  försvarsorganisationerna.


Frivilliga försvarsorganisationerna (förkortat FFO) utgör en viktig  komponent i såväl svensk krisberedskap som totalförsvar. Man samlar och  utbildar expertis inom en mängd områden, och stödjer det offentliga  samhället när det ställs inför svåra prövningar. FFO:erna har lång  historia och deras plats i totalförsvaret cementerades redan under kalla  kriget.


Men hur blir man frivillig och vad innebär det att vara frivillig?  Hur fungerar samspelet mellan FFO:er och det offentliga samhället? Hur  kommer frivilligheten att fungera i framtiden? Dessa och många andra  frågor kommer vi att titta närmare på i det här avsnittet av Folk och  Försvar-podden.


MEDVERKANDE


Anna Torndahl, samordnare totalförsvar, Försvarsutbildarna


Eva Ladberg, utbildningskonsulent, Svenska Blå Stjärnan


Samuel Somo, verksamhetsutvecklare totalförsvarsfrågor, Bilkåren


Andreas Hagwall, säkerhetschef, Surahammars kommun


Erik Stjernlöf, handläggare, Länsstyrelsen Östergötland


Emelie Glad, utredare, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap


Avsnittet är producerat av Daniel Kjellén. Jingeln är producerad av  Die Hard Productions. Bakgrundsmusiken är Weightless Moments av Mathilda  Skonare Karlsson, och kommer från www.epidemicsound.com.

I april 2022 adresserade FN:s generalsekreterare Antonio Guterres att  den ryska invasionen av Ukraina kan försätta uppemot 1,7 miljarder  människor i fattigdom och svält, det handlar alltså om en femtedel av  världens befolkning.


Från 2014 och framåt har vi sett en skiftande trend där andelen  människor i världen som inte har tillräckligt med mat eller lider av  akut hunger har ökat, och nu ser vi en dramatisk prisökning på både mat  och bränsle. Ett fåtal länder tillhandahåller en stor andel av världens  spannmål och bränsle. Det gör att den globala livsmedelsförsörjningen  försvåras i kris och krig.


I Sverige har livsmedelsförsörjningen tidigare lyfts fram i och med  de globala flaskhalsar och förseningar av leveranser som skett under  pandemin, men med ett fortsatt krig i Europa kan vi vänta oss  ytterligare prisökningar på energi och livsmedel, vilket påverkar det  svenska lantbruket och svenska livsmedelsproducenter.


Det här avsnittet av Folk och Försvar-podden handlar om hur kriget i  Ukraina har påverkat matsäkerheten i Sverige och världen. Vad blir  konsekvenserna när försörjningskedjor störs av kris och krig och hur  arbetar samhällsaktörer för att trygga svensk livsmedelsförsörjning  inför framtida kriser?


Medverkande: Patrik Strömer, näringspolitisk expert på Livsmedelsföretagen Elisabeth Simelton, metod- och ämnesföreträdare inom lantbruk på Sida Mats Johansson, avdelningschef för krisberedskap och civilt försvar på Livsmedelsverket


Avsnittet är producerat av Hanna Waerland-Fager och Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Sverige och världen står inför allt fler komplexa säkerhetutmaningar.  Samtidigt som kriget rasar i Ukraina, och miljoner flyr sina hem, hör  vi också larm om ökade matpriser, hungerkatastrofer och fler väpnade  konflikter. Två år av pandemi och ett fortsatt varmare klimat med  omfattande extremväder som följd har tydliggjort hur globala  säkerhetsutmaningar utgör alltmer uppenbara hot mot människors säkerhet.


Inom ramen för Folk och Försvars nya programområde ”säkerhet och  hälsa” vill vi öka kunskap och främja diskussion om hur traditionella  säkerhetsfrågor, både på nationell och internationell nivå, påverkas av,  och är sammanlänkat med globala trender som hälsa och pandemier,  klimatförändringar, demokrati, ekonomisk säkerhet och desinformation.  Flera av dessa trender behandlas i det här avsnittet av Folk och  Försvar-podden där Robert Egnell, professor och rektor vid  Försvarshögskolan, och Cecilia Tengroth, generalsekreterare på Svenska  FN-förbundet, samtalar om flera framtida säkerhetsutmaningar som kan  hota människors säkerhet såväl i Sverige som runt om i världen.


Avsnittet är producerat av Hanna Waerland-Fager. Klippning och  ljudbearbetning: Blue3. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Få kulturyttringar har samma genomslag som filmen och filmen har både en  konstnärlig och en underhållande ställning som få andra medier kan  konkurrera med. Vi ser film för att bli berörda, för att glädjas och för  att förstå vår omvärld. Genom filmernas berättelser utmanar vi vår egen  syn på dilemman och prövningar utan att själva behöva utsättas för dem.


Därför är det inte orimligt att tänka sig att filmer som handlar om  krig och katastrofer också kan skapa en viss mental beredskap hos sin  publik. Vem har inte funderat på hur man själv skulle ha reagerat i de  situationer vi ser på vita duken, oavsett hur realistiska eller  orealistiska de är?


I det här avsnittet av Folk och Försvarpodden tittar vi närmare på  hur filmer kan göra oss som individer mentalt bättre rustade att möta de  oerhört svåra situationer som kriser och krig utgör. Medverkar gör  Coltan Scrivner, forskare vid University of Chicago, och Herman Geijer,  författare och zombieöverlevnadsexpert.


Avsnittet är producerat av Daniel Kjellén. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

I samarbete med  Svenska Lottakåren producerar Folk och Försvar ett podcastavsnitt där vi  diskuterar försvarsviljan med ett särskilt fokus på gruppen unga  kvinnor.


Avsnittet tar avstamp i de studier som Ungdomsbarometern gjort om  unga kvinnors försvarsvilja på uppdrag av SLK. Studierna ger en inblick i  de uppfattningar och kunskaper som unga kvinnor i åldersgruppen 15–17  har om demokrati, försvar och om de egna möjligheterna att vara en del  av totalförsvaret. Maria Öst, kommunikatör på Svenska Lottakåren, och  Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern, berättar om hur  studierna gått till, vad som varit syftet med att genomföra dem och vad  resultaten kan säga om unga kvinnors försvarsvilja.


I avsnittet deltar även Louise Olsson som är forskningschef vid PRIO  (Peace Research Institute Oslo) och expert på agendan för kvinnor, fred  och säkerhet.  Louise har bland annat gjort en studie för Försvarsmakten  där hon tittat på jämställdheten i totalförsvaret. Vi pratar om  resultaten av studien, den svenska försvarsviljan och hur FN  resolutionerna för kvinnor, fred och säkerhet kan appliceras i en svensk  kontext.


När vi talar om ungas möjligheter att bidra till totalförsvaret så  går förmodligen mångas tankar i första hand till mönstring och  värnplikt. Samtidigt är det lätt att glömma bort att många unga också  bidrar till att öka samhällets robusthet och motståndskraft genom sitt  engagemang i civilsamhället. I ett avslutande panelssamtal diskuterar  representanter från Pliktrådet och LSU ungas inställning till och  delaktighet i totalförsvaret samt ungas möjligheter att påverka i frågor  som rör försvar och säkerhet.


MEDVERKANDE


Maria Öst, kommunikatör på Svenska Lottakåren


Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern


Louise Olsson, forskningschef vid PRIO (Peace Research Institute Oslo)


Katja Holböll, LSU:s talesperson för unga, fred och säkerhetsagendan


Sven Blomberg, representant för Pliktrådet


***


Avsnittet är producerat av Henric Svenningsson. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

De senaste åren har kärnvapen återigen fått ökad uppmärksamhet i internationell säkerhetspolitik. Ryssland har de senaste åren moderniserat sin kärnvapenarsenal och kärnvapenförmågan lyfts ofta fram i rysk utrikes- och säkerhetspolitisk retorik. Efter den ryska invasionen av Ukraina har det blivit extra angeläget att förstå ryskt tänkande när det kommer till kärnvapen.


Därför har Folk och Försvar intervjuat Gudrun Persson som är docent och forskningsledare hos Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) om rysk kärnvapenstrategi. Intervjun genomfördes av Zebulon Carlander, säkerhetspolitisk programansvarig hos Folk och Försvar, den 24:e februari och tar sin utgångspunkt i ett memo hon skrev för FOI för två år sedan om rysk kärnvapenpolicy.


Avsnittet är producerat av Zebulon Carlander och bearbetat av Blue3. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Kollektiva minnen  utgörs av de föreställningar och kunskaper som en grupp eller  befolkning delar om sitt gemensamma förflutna. Dessa föreställningar om  det förflutna påverkar grupper och nationers identitetsskapande och i  förlängningen får de konkreta effekter på samhällssystemet i nutid.


Viktiga händelser i samhället står ofta i centrum för kollektiva  minnen. Det kan röra sig om såväl stora tragedier som storslagna  framgångar. Erfarenheter av krig, såväl positiva som negativa, tenderar  ofta att bli en betydelsefull del i en befolknings kollektiva minne, men  i vår svenska kontext är det snarare stora samhällskriser som varit  centrala i modern tid. Estoniakatastrofen 1994, tsunamikatastrofen 2004  och terrorattentatet på Drottninggatan 2017 är några av de kriser som  blivit nationella trauman och som sedermera etsat sig fast i det svenska  kollektiva minnet.


Våra kollektiva minnen av historiska kriser påverkar både hur vi  förbereder oss inför nästa samhällskris och hur vi agerar när den  uppstår. Detta öppnar upp för ett flertal intressanta frågor om  relationen mellan kriser och kollektiva minnen. Hur formas kollektiva  minnen av krishändelser? Vilka historiska svenska samhällskriser har  gett upphov till kollektiva minnen? Hur påverkar och formar dessa  kollektiva minnen dagens krisberedskap och krishantering?


Folk och Försvar-podden handlar i det här avsnittet om hur våra  kollektiva minnen av gårdagens kriser påverkar Sveriges krisberedskap  idag.


MEDVERKANDE


Susann Baez Ullberg, filosofiedoktor i socialantropologi vid Uppsala universitet


Dan Hansén, docent i statsvetenskap vid Försvarshögskolan


Robert Strid, tillförordnad förbundsdirektör på Räddningstjänsten DalaMitt


Avsnittet är producerat av Henric Svenningsson. Klippning och ljudbearbetning: Blue3. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Samverkan mellan civila och militära aktörer är en central komponent för totalförsvarets förmåga att möta hot. Ett led i arbetet med att stärka kopplingen mellan just civila och militära aktörer är den handlingsplan – Handlingskraft– som Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap offentliggjorde i slutet av augusti. Denna stakar ut vägen för en ”sammanhängande totalförsvarsplanering”.


Men vad innebär civil-militär samverkan i praktiken? Hur kan civila och militära aktörer samverka? Vilka utmaningar och vilken utvecklingspotential finns det inför framtiden? I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden talar vi med Jan Demarkesse från Försvarsmakten och Annika Elmgart på MSB om hur de ser på civil-militär samverkan i det nya totalförsvaret.


Redan idag sker verksamhet inom totalförsvarsområdet där både civila och militära aktörer medverkar. Ett sådant exempel är det CBRN-samarbete där Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Hemvärnet ingår. För att få en bild av hur civil-militär samverkan kan se ut i praktiken besöker vi därför även SVA:s lokaler i Uppsala i avsnittet.


Avsnittet är producerat av Daniel Kjellén. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Kina har blivit allt viktigare för internationell säkerhetspolitik. I sin regeringsförklaring sa statsminister Magdalena Andersson "Kinas växande roll utgör ytterligare en av vår tids största globala förändringar. Sverige och EU ska bedriva en aktiv politik i relation till Kina, med utgångspunkt i våra intressen och våra värderingar." 


I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden intervjuas diplomaten och tidigare ambassadören till Kina Lars Fredén om vilka aktörer, intressen och erfarenheter som driver kinesisk säkerhetspolitik.


Avsnittet är producerat av Zebulon Carlander. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Det har gått över ett år sedan spänningarna mellan Etiopiens federala regering och TPLF (Tigray People´s Liberation Front) övergick i väpnad konflikt. Kriget i Tigray och Etiopien har under ett års tid präglats av en katastrofal humanitär situation med massmord och systematiskt sexuellt våld med etnonationalistiska förtecken. Tusentals människor har dött, hundratusentals är på flykt och enligt FN lever minst 400 000 människor under svältliknande förutsättningar i Tigray då humanitär hjälp under en lång tid inte har kunnat nå regionen.


För närvarande finns det en risk att den federala regeringen i Etiopien störtas av TPLF, tillsammans med rebellgruppen Omoro Liberation army, som under sommaren och hösten har tagit alltmer mark i strider utanför Tigray, i regionen Amhara som leder till huvudstaden Addis Abeba. Ingen vapenvila mellan parterna finns ännu i sikte och det finns en överhängande risk att kriget kommer fortsätta även om Addis Abeba faller. TPLF har inte endast Etiopiens regering, med premiärminister Abiy Ahmed i spetsen, som fiende utan TPLF har under en lång tid både haft konflikter med landet Eritrea som gränsar till regionen i norr och med sina grannregioner Amhara och Afar.


I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden kommer vi att ge en bakgrund till de nuvarande stridigheterna i Etiopien och få en inblick i den senaste händelseutvecklingen. Vilka är de huvudsakliga aktörerna i konflikten och vilka inrikespolitiska såväl som utrikespolitiska konsekvenser kan konflikterna i Etiopien innebära för landet och regionen på kort och lång sikt? Hur ser situationen ut för civila i Tigray och i andra drabbade regioner i Etiopien och vilka människorättsbrott är det som har varit framträdande under kriget? Utöver detta diskuterar vi under podcastsavsnittet säkerhetsläget vid Afrikas horn där flera konflikter både inom och mellan länder pågår parallellt. Vad kan en ökad instabilitet och osäkerhet innebära för regionen i sin helhet och vilka konsekvenser kan detta få för den globala säkerheten?


I avsnittet medverkar David Larsson Gebre-Medhin, doktor i freds- och konfliktforskning vid Försvarshögskolan, Måns Molander, Nordenchef på Human Rights Watch och Görrel Espelund, journalist och tidigare Afrika-korrespondent.


Avsnittet är producerat av Hanna Waerland-Fager. Klippning och ljudbearbetning: Blue3. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Att återupprätta  ett totalförsvar för med sig en mängd praktiska frågor om hur olika  aspekter av totalförsvaret ska fungera. En av dessa är hur  säkerhetsprövningen av totalförsvarspliktiga ska se ut framöver. Så som  systemet ser ut idag kan säkerhetsprövningar av totalförsvarspliktiga  genomföras löpande under en period som kan omfatta flera årtionden.


Samtidigt krävs ett samtycke från den säkerhetsprövade individen,  något som belyst frågan om de som till exempel rycker in i  Försvarsmakten har tillräcklig information för att kunna göra ett  informerat val – och vad som händer om man vägrar att lämna sitt  samtycke.


För att få klarhet i detta tillsatte Regeringen tidigare i år en  utredning ledd av Margareta Bergström. Uppdraget förutsätter en fortsatt  säkerhetsprövning, men att den ska kunna ”genomföras på ett  ändamålsenligt och effektivt sätt”. Samtidigt ska förslagen också  säkerställa att kravet på samtycke inte urholkar totalförsvarsplikten.


Folk och Försvar-podden handlar i det här avsnittet om utmaningarna kring säkerhetsprövning av totalförsvarspliktiga.


MEDVERKANDE


Margareta Bergström, särskild utredare, utredningen Säkerhetsprövning av totalförsvarspliktiga


Sven Blomberg, ledamot, Pliktrådet


Henrik Häggström, senior analytiker, Försvarshögskolan


Avsnittet är producerat av Daniel Kjellén. Klippning och ljudbearbetning: Blue3. Jingeln är  producerad av Die Hard Productions.

En av årets stora händelser som ritat om den utrikes- och säkerhetspolitiska kartan är det snabba maktövertagandet av talibanerna i Afghanistan. Trots en nästan tjugo år lång multinationell civil och militär insats, där bland annat Sverige varit en deltagande stat, klarade inte den afghanska regeringen och dess säkerhetsstyrkor att stoppa sommarens talibanoffensiv.


Nu står det internationella samfundet inför en växande humanitär kris i Afghanistan samtidigt som det råder stora oklarheter om det framtida styret i Kabul. Samtidigt har misslyckandet i Afghanistan nystartat en debatt om framtiden för internationell insatser, något som är synnerligen relevant utifrån ett svenskt perspektiv givet den svenska närvaron i Sahelregionen.


I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden får vi ta del av fördjupade perspektiv på den politiska och humanitära utvecklingen i Afghanistan. Medverkar gör Kai Eide, före detta FN-sändebud till Afghanistan, Henrik Landerholm, ambassadör och tidigare chef för den svenska Afghanistaninsatsen, samt Malena Rembe, Mellanösternvetare och analytiker med lång erfarenhet av Afghanistan.


Avsnittet är producerat av Zebulon Carlander. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Den 17 december 2010 tände den tunisiske gatuförsäljaren Mohammed Bouazizi eld på sig själv i protest mot att myndigheter konfiskerade hans försäljningsvagn och varor. Detta blev startskottet för den arabiska våren. Protesterna spred sig snabbt i Tunisien och svepte som en storm över flera länder i Mellanöstern och Nordafrika under våren 2011. Demonstranterna krävde regeringsavgångar och demokratiska reformer – med varierande resultat. I Tunisien, Libyen och Egypten föll regimerna och demokratiska val genomfördes. Trots ländernas stora utmaningar så tändes mångas hopp om en ljusare framtid.


Idag, tio år efter den arabiska våren, har vi sett en demokratisk utveckling i Tunisien. Utöver detta  blev dock drömmen om ekonomisk utveckling, stabilitet och demokrati kortvarig. I Libyen och Syrien utbröt inbördeskrig med katastrofala följder och i Egypten ser vi idag ett mer repressivt politiskt styre än innan revolutionen.


I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden riktar vi blicken mot Mellanöstern- och Nordafrika, med ett särskilt fokus på utvecklingen i länderna Libyen och Egypten. Vad hände egentligen under den så kallade arabiska våren? Vilken utveckling har vi sett i de länder där regimerna avsattes eller störtades? Vilken roll har Sverige och andra EU-länder spelat, däribland i samband med NATOs internationella insats i Libyen, och vilka utsikter kan vi se för fred, säkerhet och demokrati i regionen i framtiden?


I avsnittet medverkar Mellanösternanalytikerna och författarna Bitte Hammargren och Aron Lund. Bitte Hammargren är journalist och har i många år varit Mellanösternkorrespondent till Svenska Dagbladet, hon är författare till flera böcker, däribland boken ”Gulfen – en framtida krutdurk”, och är idag oberoende analytiker, knuten till Utrikespolitiska institutet, som senior associerad medarbetare. Aron Lund är fellow vid Century International och analytiker vid FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut). Aron Lund är också författare till två böcker om syrisk politik, Drömmen om Damaskus (2010) och Syrien brinner (2014).


Avsnittet är producerat av Hanna Waerland-Fager. Klippning och ljudbearbetning: Blue3. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.