Avsnitt 31: Laokoongruppen

Äntligen är det dags för en ny säsong av Konsthistoriepodden och
denna gång går vi långt tillbaka i tiden och tar oss an en av de
mest kända och omdiskuterade skulpturgrupperna i tiden: Den
hellenistiska Laokoongruppen, som är skuren i marmor och som
dateras till ca 40 till 20 år före Kristus och som tillhör
Vatikanmuseets samlingar. Denna skulpturgrupp finns dock i en
mängd kopior runtom i världen.  


Denna antika skulptur visar den trojanska prästen Laokoon,
flankerad av sina söner Antiphantes och Thymbraeus, när de kämpar
mot två gigantiska ormar som gudarna har skickat på dem.
Berättelsen om Laokoons fruktansvärda öde beskrevs i litteraturen
bland annat hos de antika författarna Homeros och Vergilius och
är en del av berättelsen om den trojanska hästen, som alltså
hänger ihop med de historiska händelserna i det trojanska kriget
som sägs ha utkämpats mellan Grekland och Troja någon gång på
1100- eller 1200-talet före Kristus. 


Vi går till grunden med myten om Laokoon och Troja och vad man
egentligen vet om var Troja låg. Men vi berättar också hur man
kan följa Laokoongruppen genom tiden från att Plinius den äldre
77 efter Kristus verkar ha identifierad dess upphovsmän - tre
stenhuggare från Rhodos vid namnen Agesandros, Polydoros, and
Athenodoros - till att skulpturen återupptäcktes i januari 1506
på Felice De Fredis vingård som var belägen nära Colosseum på
Esquilinen i Rom. 


Vi berättar om några försök som sedan dess har gjorts att ta fram
mer kunskap om verket och att rekonstruera de delarna som inte
kunnat återfinnas i utgrävningar. Och vi berättar också hur
intresset för den antika Laokoonskulpturen fick en nytändning i
och med 1700-talets utgrävningar av antiken och framväxten av den
nyklassicistiska konsten som utfördes med antiken som förebild.
Sedan denna tid har Laokoongruppen varit ett av dem mest
diskuterade konstverken i vår konsthistoria med fokus på dess
formspråk och dess känslomässiga uttryck. 


Framför allt den tyske konstskribenten Johann Joachim Winckelmann
skrev fram den ideala skönheten han upplevde i den antika
konsten, och hans åter och åter nypublicerade tankar blev
snart allmängiltiga. Genom honom fick Laokoongruppen ännu större
publicitet än vad den hade någonsin tidigare. Han skrev att
Laokoongruppen följer konstens alla regler för fullkomlighet och
att den äger precis samma excellenta kvalitéer som utmärkte just
den grekiska antikens mästerverk: en ädel enkelhet och en
stilla storhet, såväl i hållningen som i uttryck. 


Ända sedan dess har Laokoongruppens symbolkraft diskuterats och
inspirerat utifrån det intensiva lidandet som framställs i denna
skulptur, där Winckelmann såg en skildring av det mest omedelbara
lidande, som uttrycker sig i alla muskler och nerver som spänner
sig i kampen. Samtidigt framträder den “stilla storheten” han
alltid påtalade: i Laokoons uttryck ser vi det kontrollerade, hur
känslorna undertrycks av denna “store man”.


Bildmaterial finns på instagram och Facebook @konsthistoriepodden


Support till showen
http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.